Majssot är dagens svamp.
Parasiten majssot
Ustilago maydis är en parasitsvamp som kan bilda galler på odlad majs och orsaka förändringar i kolvens utseende. Inom jordbruket är majssoten välkänd eftersom den kan vara skadlig för majsskördar.
Majssot bildar svulster
Ustilago maydis orsakar okontrollerad celldelning och bildning av svulster på majsplantan. Majssot är en svampsjukdom som leder till bildandet av spormassor i majskolven. Detta kan vara ett problem för grödan i odlingar, inklusive skolträdgårdar men samtidigt en möjlighet att lära sig mer om svampsjukdomar och deras effekter på växter.
Angrepp av majssot
Angrepp av majssot är ovanliga, men när de inträffar är det viktigt att agera. Majsplantan dör inte av angreppet, men dess tillväxt kan bli hämmad och majsskörden mindre. Majssot kan orsaka betydande skador på majskulturer och påverka avkastningen negativt.
En inventering visade att majssot var utspritt över hela Sydsverige, men att förekomsten minskade längre norrut. De flesta angreppen kunde man hitta i områden med intensiv majsodling, men angreppen var också ofta kopplade till vattenbrist. Värme gynnar skadegöraren och därför var många områden drabbade av majssot under torkan 2018.
Majssot är vanlig i fält där man tidigare odlat majs, men angreppens styrka varierar med vädret. Torrperioder följda av kraftiga regn kan leda till kraftiga angrepp. Angreppen är vanligtvis av liten betydelse, men vid kraftiga angrepp kan näringsinnehållet bli försämrat.
Forskning om majssot
På grund av majsens ekonomiska betydelse har man bedrivit mycket forskning för att minska angreppen av majssot. Man strävar efter att utveckla sotresistenta majssorter. I laboratoriemiljö kan man odla majssoten som encellig jäst, vilket gör den enklare att odla och studera jämfört med många andra basidiesvampar. Majssoten kan också bli använd som en modellorganism inom forskning om genetik, fysiologi och molekylärbiologi hos parasitsvampar och basidiesvampar generellt sett. För att testa majsens motståndskraft har man utvecklat metoder för att ympa majssot i plantorna och dessa metoder använder man nu även kommersiellt för odling av huitlacoche.
Förebygga majssot
Att övervaka och vidta förebyggande åtgärder för att minimera stress på växterna kan vara en del av en strategi för att minska risken för angrepp av majssot. För närvarande finns det inga kemiska preparat tillgängliga för att bekämpa majssot.
Vissa åtgärder, som användning av ogräspreparat som försenar den tidiga tillväxten eller förebyggande skydd mot sena nattfroster, kan påverka risken för majssotinfektion. Överskott av kväve gynnar svampens tillväxt liksom god tillgång på växtnäring.
Minska spridning av majssot
För att minska spridningen av svampens sporer är det viktigt att ta bort och bränna de angripna plantorna innan de stora svulsterna sprängs och sporer sprids med vinden. Svampens sporer kan ligga vilande i marken i flera år och kan vara en potentiell källa för nya angrepp. För att minska risken för återkommande angrepp är det viktigt att hålla en växtföljd på minst fyra år, vilket innebär att inte odla majs på samma plats under fyra på varandra följande år. Väderförhållanden har en större påverkan på spridningen och förekomsten av majssot än andra faktorer.
Majssot övervintrar
Teliosporerna, de svarta vilsporerna, bildas inuti majssotsgallerna och är tåliga nog att övervintra på marken utan att torka ut. När sommaren kommer gror vilsporerna och bildar basidier, som är svampens fruktkroppar. Dessa basidier bildar sporer som sedan kan infektera nya majsplantor.
Svampen övervintrar alltså i marken som sporer och kan sedan sprida sig med regn och vind till de nyuppkomna majsplantorna. Dessa sporer kan överleva i jorden i sex till tio år.
Infektion av majssot
Infektion sker via skador orsakade av exempelvis fritflugor, vindskador eller mekanisk påverkan på majsplantan. Sporerna kan också infektera majsblommornas pistiller (silket), särskilt under långvarig blomning.
Majssot angriper främst majskornen, men kan även förekomma på blad och stjälkar. Svampen har en tendens att angripa svaga plantor och är mer utbrett under torra år då växterna är stressade. Svampen kan spridas mellan fält och överleva i marken. Detta innebär att den kan vara svår att undvika genom växtföljd och andra odlingstekniker.
Majssot inte giftigt
Majssot är inte är giftigt för djur, men majsen sjunker i näringsvärde på grund av den omvandlade stärkelsen. Därför kan det vara viktigt att övervaka majskolvar med angrepp av majssot och anpassa utfodringen för att kompensera för den minskade näringsvärdet. Majssot kan påverka fodrets kvalitet, men hälsa och dräktighet hos djur blir alltså inte påverkade.
Majssot påverkar näringsvärdet
Sporerna som majssoten bildar är inte giftiga, men själva näringsvärdet i majskornet sjunker, eftersom stärkelsen nu blir omvandlad till sporer under angreppet av majssot.
Delikatessen majssot
Trots att majssot är en sjukdom som påverkar majskornens utveckling, betraktar man gallerna som en unik och smakrik grönsak, använd i matlagning i många hundra år. Majssot har fått en kulturell betydelse och blivit en eftertraktad ingrediens inom det mexikanska köket.
I vissa delar av Sydamerika skördar man majsen innan angreppet av majssot går för långt. De angripna majskolvarna är en delikatess. En fördel med att äta majsen som har blivit angripen av majssot är att det kan ge tillgång till nya näringsämnen bildade på grund av sjukdomens effekter. Detta kan vara särskilt värdefullt i sammanhang där kosten kan vara ensidig och innehålla mycket majsmjöl tillverkat av oskadad majs.
Ympning av majssot
I vissa delar av världen, som Mexiko, betraktar man alltså majssotangripna kolvar som en delikatess. I sådana fall kan man ympa in majssot aktivt i odlingar och sälja de angripna kolvarna till ett högre pris än vanlig majs. Man planterar med avsikt in majssot för att kunna leverera galler till fina restauranger och dra nytta av det högre marknadspriset. I Mexiko säljs årligen 400-500 ton majssotsgaller, och de genererar alltså ett högre pris än vanlig majs. Majssotsgallerna samlas in och säljs på marknaderna i juli och augusti, då de är som mest eftertraktade. En del av produktionen konserverar man för att ha tillgänglig året runt.
Huitlacoche -majssotens galler
Man skördar huitlacoche/cuitlacoche innan teliosporerna har mognat, när svulsterna ännu är unga och ljusa. Huitlacoche passar i soppor, grytor, fyllningar och inläggningar och har en karakteristisk smak som är mustig, jordig och söt.
Majssot -Mexikos tryffel
Smaken av huitlacoche är kraftigt umamipräglad, har en stark svampsmak och har blivit kallad ”Mexikos tryffel” på grund av dess liknande smakprofil med den exklusiva svampen tryffel. Denna unika smak och textur har gjort huitlacoche till en eftertraktad ingrediens i gastronomiska sammanhang.
Läs mer om majssot
På Artfakta, Skogens Röst, Jordbruksaktuellt, Jordbruksverket, SLU, Andale, Grovfoderverktyget, Hushållningssällskapet och Naturhistoriska riksmuseet kan du läsa mer om majssot.
Vill du fördjupa dig ytterligare, kan du kolla in de här publikationerna från Cambridge och Science Direct.
Häng med Puggehatten!
Puggehatten är Skånes Mykologiska Förening och välkomnar alla. Vill du också lära dig fler svampar? Följ då med på våra utflykter -helt gratis! Kolla in våra aktiviteter. Varmt välkommen!
Vill du hitta vanlig matsvamp istället för majssot?
Gå då en svampkurs i höst!
Du kan redan nu anmäla intresse eller köpa presentkort.
Kontakta Torsebro Svamp!
Presentkort på svampkurser hösten 2023
Beställ presentkort via kontaktformuläret.
Efter betalning får du en kod på ditt presentkort som mottagaren då använder vid bokning av kursen.
Presentkortet är giltigt 1 år efter inköpsdatum.
Kristianstadsbladet
För fler tips, kan du läsa denna artikel i Kristianstadsbladet.
Vill du ha koll på när majssot och andra svampar dyker upp?
Följ då Dagens svamp. Du kan också följa Torsebro Svamp i andra sociala medier.
Vill du lära dig fler svampar än majssot? Häng då med under hösten 2023.
På en svampkurs får du lära dig många olika svampar. Jag håller svampkurser i Skåne, runt Kristianstad och jag utgår då från Torsebro där jag bor.
Svampkurser för alla hösten 2023
Nyfiken på svamp? Följ då med på utflykt!
På ett tryggt sätt så får du då lära dig matsvampar tillsammans med svampkonsulenten Anne-Karin Mikonaho från Torsebro Svamp i Skåne, där vi kommer att besöka skogar i närheten av Kristianstad.
Jag vänder mig till alla som vill lära sig mer om svamp och även svampplockning.
Nybörjare?
Är du nybörjare som kanske aldrig plockat svamp innan?
På kursen kommer du då att lära dig:
- Vilka svampar du tryggt kan plocka och äta -och också:
- Vilka svampar du ska låta bli -och även:
- Hur du hanterar samt tillagar matsvamp -samt inte minst:
- Var och när du kan finna olika slags svamp
Vill du lära dig mer än majssot?
Kan du redan några arter och vill lära dig fler? Häng då med på svamptur, så guidar jag i svampskogen.
Ute i naturen
Svampkurserna med all teori och praktik förläggs ute i naturen -ta därför på kläder efter väder.
Ca tre timmar per kurstillfälle
Varje kurstillfälle varar ca 3 timmar, med minst 8 och max 15 deltagare per kurstillfälle -boka därför i god tid.
Ta själv med
Ta med kläder efter väder, svampkorg, svampkniv, svampbok och fika, så ses vi i en skog i närheten av Kristianstad i Skåne.
Pris
Pris: 500 kr per person & kurstillfälle, när du bokat betalar du med Swish.
Självklart kan man boka flera kurstillfällen eftersom jag varierar skogarna.
Välkommen att plocka svamp i Skåne hösten 2023 -kanske hittar vi då majssot?
Testa också event, present och svamptur.
Vill du hellre boka en privat guidad svamptur och plocka svamp med mig som svampguide, går det också bra. Ta då kontakt, så löser vi det.
Riktigt stora kantareller i Skåne
Så här stora kantareller kan man hitta när man hänger med på svampexkursion eller går svampkurs i Kristianstad i Skåne!
Går den att äta?
Vill du bara ha tips om goda matsvampar? Kolla då in BaraMatsvamp!
SJÄLVKLART VILL DU OCKSÅ HA BARAMATSVAMPS NYHETSBREV!
Vill du få utvalda recept, tips och även nyheter i din inbox varje vecka?
Då ska du signa upp dig på mitt nyhetsbrev.
