Fenomenet håris

Håris kallas också för vätteskägg, isull, bomullsis, kamis eller sidenis.

På ruttnande träpinnar kan man ibland se detta ovanliga fenomen som troligen orsakas av en svamp, Exidiopsis effusa.

Håris dyker upp på förmultnande pinnar av bok, klibbal, björk, ek eller hassel. Veden måste först vara angripen av svamp.

Skinnsvampen Exidiopsis effusa är en nedbrytare som lever i ruttnande trä, främst från ek och bok. Svampen bryter ned veden, gör den porös och spräcker barken så att vatten kan tränga in i pinnen.

Fintrådigt ishår som fryst när vatten pressats ut ur pinnen.

Har det regnat mycket, varit milt och sedan snabbt fryst på så ska man ge sig ut i ädellövskog för att leta efter håris. Marken ska vara snöfri, träpinnarna blöta, multnande och vattenfyllda men inte frusna. Temperaturen ska vara under nollan och luftfuktigheten hög.

Svampen har först gjort veden porös.

När temperaturen sjunker bildas ett koldioxidtryck i pinnen och vattnet pressas ut ur små porer, fryser och bildar långa, böjda iskristaller som ser ut som vitt hår eller skägg. Förr trodde man att vättarna fastnat med skägget när de efter en blöt natt haft alltför bråttom att hoppa ner i sina hålor innan solen går upp.

På ishåren kan man ibland se små vattendroppar.

Redan 1918 trodde vetenskapsmannen Alfred Wegener att håris orsakades av vednedbrytande svamp. Det dröjde dock till 2015 innan forskning påvisade svampen Exidiopsis effusa vid uppkomsten av håris. Dödade man svampen med antingen värme eller svampdödande gifter, fungicider, uppstod heller ingen håris.

På danska kallas fenomenet nisseskägg. Silkesfrost och änglahår är andra benämningar.

De tunna istrådarna smälter snabbt i solen.

På engelska kallas fenomenet Frost flowers.
Ädellövskog i Skåne, februari månad.
Exidiopsis effusa och håris hör ihop.

Förr trodde man att vättar fastnat med skägget.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras.